miizen

Jag trodde allt handlade om en rädsla och osäkerhet till en början.. Så tänkte först inte så mycket på det. Sen handlade ju de mesta om amning ändå den första tiden :p men ju mer tiden gick märkte jag att pappan i fråga inte ens kändes så intresserad.. Under dessa månader går de räkna på en hand hur många gånger han ens har försökt att byta blöja eller mata henne.. O när han har gjort det är de för att jag har bett honom göra de.. Han har aldrig tagit de insiativet själv.. Och de har alltid varit massa problem när jag vill göra någonting på egen hand.. 

När jag skulle gå en danskurs i våras på kvällarna fick jag stressa järnet varje tisdag för att hinna göra mig i ordning, mata lillan, borsta tänder, sätta på pyjamas och byta blöja innan jag kunde åka.. Så han bara var "tvungen" att sitta själv med sin egna dotter i ca en halvtimma till en timme innan de bara var att gå o lägga henne.. 

Han tog oxå alltid för givet att jag skulle ta med henne överallt, varje gång jag skulle göra någonting.. Sa jag att jag tänkte åka ner till stan en sväng fick jag frågan tillbaka "Jaha, när kommer ni hem då?!" NI.. Jag fattar inte att de kan vara så hemskt och jobbigt att vara själv med sin egna dotter.. Skulle jag göra något på egen hand när dottern var vaken även om pappan bara var hemma fick jag alltid skaffa barnvakt :S:S hur sjukt är inte det då?! Jag fick knappt dammsuga hela lägenheten om han skulle hålla koll på henne så länge.. Jag minns så väl en gång när jag nästan var färdig.. Hade dammsugit hela övervåningen och hade bara de lilla där nere kvar.. Då kommer han bara ner med dottern o lägger henne i vagnen som står i hallen.. Säger att han inte orkar mer o ska gå o lägga sig...:S så de var ju bara att avbryta....

Ne han har bara varit som en sorts "lekpappa" för dottern när han kände för de.. Annars levde han sitt egna liv.. Sov..var nere i källaren o pysslade.. Var ute o grejade med bilen.. Jobbade eller satt o slöade i soffan med IPaden... Förstår inte varför man inte bara kunde hjälpas åt?! Man borde vilja o längta efter sin dotter när man har jobbat en hel dag..vi satt ju ofta o väntade på att han skulle komma hem.. Men när han väl gjorde de gick han bara o la sig eller gjorde annat ändå..:(

Min bästa vän Anna <3 hjälper mig mycket mer med lillan än vad hennes pappa har gjort någonsin.. Men de är bara för att hon själv vill.. Är intresserad av barn.. Vill lära sig och givetvis underlätta för mig! Hon hjälper till att roa lillan om de är svårt vid matning, byter blöja o kläder frivilligt, borstar tänder, leker, busar o tröstar Tindra om inte jag har möjlighet. Jag vet inte vad jag hade gjort utan hennes hjälp många gånger! Men de var så fult varje gång Anna kom hit och killen var hemma.... Gick jag då undan för att duscha.. Slänga soporna.. Lägga i en maskin tvätt eller liknande tog pappan bara för givet att Anna skulle ta största ansvaret!!! Han kunde själv bara gå iväg o lämna dom ensamma. Inte för att de inte fungerade bra eller att jag inte litar på Anna för de gör jag till 110%, MEN en pappa gör väl inte så?! 

Nej de är inte mycket han har gjort för sin dotter.. Han hämtade eller lämnade inte ens henne på dagis.. En av de mest enkla grejerna man kan göra.. Jag blir så ledsen för Tindras skull att hon skulle få en sån oansvarig och omogen pappa.. Jag ville hon skulle få en bra pappa.. En pappa överhuvudtaget som jag aldrig hade..:'( o som för den delen inte killen hade heller.. De hade vi ju pratat om en del innan.. O de trodde jag vi var överräns om. 

Jag vet ärligt talat inte vad för bild i huvudet han hade när han sa att han var redo för barn.. O att han ville ha barn.. O att han hade ändå lite erfarenhet för att han tidigare suttit barnvakt åt sina syskonbarn.. Känns som allt de där bara var en lögn.. För visst de är svårt att säga till 100% att man är redo eller inte när man egentligen inte vet alls vad allt kommer innebära men man kan väl föreställa sig lite ändå sen får man ju ta allting som de kommer.. Ta sitt ansvar och göra de bästa av de.. Inte bara strunta i det!! Man kan inte strunta i sina barn!! De går inte säga.. Nee jag orkar inte.. Jag är trött.. Jag ska i väg.. Jag ska ditt o jag ska datt.. Man har inte bara sig själv o tänka på längre!! Men så var de för han.. O jag försökte säga många gånger vad händer om inte jag orkar då?! Om jag blir sjuk eller skulle vara VÄLDIGT trött nån dag..? Jag skulle ialf inte stunta i henne  ♥  För de skulle jag aldrig klara av!